Monday, November 20, 2006

Denizli

20-25 October 2006

Ene jiliin Ramazan bayriin amraltaar Denizli yavj hed honog zugaalaad irlee. Istanbul-s oor jijighen hotod hed honog ch gesen nam taivan amidral uzeh uneheer oor yum. Denizli-n baishin barilga bolon gudamj talbain tuhai yarival: Baishinguud ni uneer hoorhon helber hiitstei. Tom tom balkontoi, jijig tsetserlegtei, tsetserleg deh modond ni "divaajingiin alim" gesen jims urgadag . Gudamjuud ni mash orgon. Zam garch nogoo tal ruu garah geseer baital 80 jil bolno. Zoloor mashin tereg bagatai gazar yum daa. Ugui bol ter orgon zamiig gatlah geseer baital mashin dooguur oroh shinjtei.

Aimaar olon internet cafe-tai, barag alham tutamd l neg shirheg. Zaluus ni oor hiih yumgui, net-r ergeldeed l baij baidag yum bailgui . Cinema ni hyamdhan yum bilee. Oyutan 6 YTL. Tegeed bid nar Cem Yılmaz-n "Hokkabaz" kinog uzsen. Kino yahav onts bishee. Gants ineedtei sahne baisan ni neg teyze-g hipnozdood untuullaa gesen chin ter emee ni ter chigtee uhchihsen baisan . Tovbe tovbe hun uhej baihad ineej baidag .

Denizli azargan tahiagaaraa aldartai yum gene. Talbai bolgon deeree neg azargan tahianii hoshootei baisan. Harin amid tahia olj harah bolomj oldoogui l dee. Yugaaaraa aldartai yum bol doo tahianuud ni? I must confess that it was really nice vacation and we had really good time there.

Celsus Library


Efes-n aldart Celsus Library...
Uneheer gaihaltai gazar. Cok guzel, muhtesem, gorkemli anlatacak soz bulamiyorum. Gercekten harika bir yer. Celsus nomiin san zondoo urt udaan jiliin tuuhtei yum bilee. Barag Manai Ernii Omnoh 600 garui jilees ehelsen tuuhtei. Jiliig ni martchihjee.
Nomiin sangaas zovhon ene haalga l uldsen yum baina. Haalga ni uudendee 3 barimaltai. 3 emegtei "Burhan". Goliih ni "Apeth" gedeg nertei, mash goy emegtei. Zurag deer uzegdej baigaa surleg haalganii ard oor neeh yum baihgui. Hanan deer ni Celsus Library-n tuuhiig tailbarlasan bichguud bolon zurag selt baidag yum bilee.

Friday, November 03, 2006

Hierapolis - Pamukkale



Pamukkale Turkiye-n aldartai gazruudiin neg. Tsas, mos shig tsagaan haragdaj bgaa biz. Gevch ene bol tsas mos bish yum. Harin ch tend ursaj bgaa us ni haluun geed bod. Ene gazriin ene sonin butets ni yunaas uussen yum be geheer, hors ni shohoitoi bolhoor tuun deeguur urssan us olon jiliin turshid ter haviin gazriig uye davhraataigaar iim bolgoson yum bna. Pamukkale gedeg ug Mongoloor "hovon tsaiz" gesen utgatai. Hovon shig tsagaan gazar gej oilgoj bolno. Uneheer goy gazar.

Hierapolis ertnii hothon



Hierapolis ertnii hothond baidag ertnii teatr. Helenistik ba Roman uran barimaliin argaar barigdsan yum gene. Helenistik shinj gedeg ni uuliin enger daguulj barisan shinj gene. Ene ertnii teatruud uneheer gaihaltai. Door bgaa taizan deerees zugeer l yarihad deedeh buh suudluudad neg jigd hurch sonsogddog gene.

Bursa - Uludag



04.03.2006
Bursa - Uludag ryy zugaalga zohiov. Yunii turuund Uludağ geheer humuus saihan tsana chargaar gulgaj bgaad irsen l gej bodoj bgaa baih. Getel ugui yumaa, ter tsana chargaar gulgana gedeg chin MASH HETSUU yum bilee. Ug ni bi charga avch togloh gesen bolovch buh humuus tsana avaad bhaar ni gantsaaraa joohon huuhed bish dee geed charga avahaasaa ichev . Tegeed tom hun bolood tsana avlaa... Tsanaar gulgaj surahiin tuld ehled tsanaasaa unaj surah, unasan hoinoo bosch surah l heregtei yum bilee. Yani tsanaar gulgahiin püf noktaları bunlar . Unasan hoinoo busdiin tuslaltsaagui bosch chadaj bnaa gedeg chin barag l tsanaar gulgaad surah GEJ bnaa gesen ug . Anyway, bi ch uunees tsaashihiig ni hiij chadaagui l dee. Namaig unaj tusch, budilj yavah hooronod humuus hajuugaar salhi tatuulan niseh met ongoroh ni uneheer surdmeer .
Mnai zugaalga Bursa hotiin tuuh dursgaliin gazruudiig bas hamarsan gedegiig helehgui ongorch bolohgui. Bursa-n aldart "Ulu cami", "Yeşil Türbe", "Tophane" geh met gazruudiig uzsen. Ulu cami-d ochihod tsag ogloonii 5 bolj bsan tul humuus oglooniihoo morgoliig hiih geed l ireed bsan. Ter sum dotroo pool-tei, hanan deeree "hat" geed kaligrafi bichigtei, turkiin neleen aldartai neleen tom sumnuudiin neg yum bna.
Door aylaliinhaa hotolboriig tavilaa. Ene aylal manai "Gezi Klub"-n anhnii tomoohon zugaalga bsan bolovch uneheer saihan amjilttai bolj ongorsond mash setgel ondor bnaa.


01:00 İstanbul'dan hodloh
07:00 Ogloonii tsai
08:00-10:00 Tuuhiin gazruudiig uzeh
10:00 Uludağ ruu hodloh
11:00-17:00 Uludağ
18:00 Oroin hool
19:00 İstanbul ruu butsah

Museum week


5 sariin 19
"Museum week" -r Istanbul-n tuuhiin muzeinuudiin neg boloh Ayasofya (Hagia Sofia) bolon Topkapı sarayı (Topkapı Palace) uzlee. Ayasofya deer uyed christian sum bsan bolovch odoo cami gej helegddeg. Gadnaas ni harahad uneheer surleg, nuutslag, sanki ondor nastai ovgon bogtiigood hamag tuuh sudraa daraad suuj bgaa met haragddag. Harin dotroo zasvar ajil geed joohon ontsgui yum bilee. Dotorh heden mozaik ni uneheer goy!
Topkapı ordon muzei bolhoor Osmanlı uyiin haaduud amidarch bsan ordon. Marmara dalai bolon Bos4us-n muhteşem manzarası var. Delhiin heddeh (?) hamgiin tom elmas (diamond) bolon oor busad unet edlel-n uzmer bdag yum bna. Ter diamond-n ner ni "Kaşıkçı" elmas gene. Kaşıkçı gedeg ni halbagachin gesen ug l dee mongolchilvol (ne alak şimdi halbaga malbaga elmas melmas ) Kaşıkçı gej nerlegdeh bolson ni bas ooriin gesen tuuhtei l dee. Elmas-g olson hun ni neg halbaga altnaas zarsan gedeg. Topkapı dotor oor sonirhuushtai yum ni HAREM gesen (bi orj uzeegui ee)

Istanbul-n ulger


(by Nomio)
Istanbul-n tuhai ta bugded negen ulger yarij ogiy gej bodloo. Ene bol minii zohioson ulger....


Ert urid tsagt sun dalaig shalbaag baihad, sumber uuliig dov baihad Istanbul nertei negen saihan huuhen Har dalain ereg deer amidardag baijee. Goo uzesgelen ni uneheer bahdam saihan bogood delhiin uls oron dayar tuunii goo saihaniig magtan duultsgaadag baijee .
Ter uyed delhii dayar aldartai 2 saihan zaluu amidardag baijee. Neg ni onigor nudtei, shar tsaraitai, namhan nuruutai, tuuniig Asia gedeg aj. Nogoog ni Europe gedeg bogood tereer tsagaan tsaraitai, tsenher nudtei, ondor biytei zaluu baijee. Asia, Europe 2 mash dotno naizuud baijee. Negen odor Har dalain ergeer zugaalj yavj baigaad Istanbul-g olj harjee. Hoyor naiz hoyulaa Istanbul-d durlaj gene.
Asia, Europe 2 Istanbul-g hen diilsen ni avay geed zodoldoj eheljee. *Odor honog ursan ongorsoor, onoo 2 zodoldsoor l baijee. Istanbul uuniig ni tevchij chadsangui gene. Tedend sanaa zovood uilsaar uilsaar bgaad dalai bolood ter 2-n dunduur ni urschihaj genee. Ingeed l Asia ba Europe Istanbuliin nulimsaar salj, Istanbul hooloin 2 ereg bolon uldej genee.


--Nomio

*Günler, aylar sürmüş o kadar çok dövüşmüş ki bu sefer Istanbul buna dayanamamış. Onlara üzülmüş ve ayırmak için ağlaya ağlaya deniz olup o ikisinin arasından akmış. Böylece Asia ile Europe Istanbul'un gözyaşları ile ayrılmış, Istanbul boğazının iki yakası olup kalmış.

Eregtei & Emegtei

Iim neg bichleg msngr-r damjij irsen...
Erchuud naiz ohiniihoo "ankhnii er hun" ni baihiig husdeg. Emegtei ni naiz zaluugiinhaa "suulchiin emegtei" baihiig husdeg. Er hun naiz ohinoo "naiziinhaa ohin"-toi zuirlej harna. Emegtei ni zaluugaa "Aav"-taigaa zuirlej harna. Er hun martaj chadsan ch urshuuhgui gedeg. Emegtei ni urshuusun ch martaj chadahgui gedeg. Er hun hayagdah yum bol uur emegteigeer tuuniig martahiig husdeg. Emegtei ni hayagdah yum bol uur zaluugaas tuuniig medrehiig husdeg. Er hun saihantai uerhej, setgeltei ni suuhiig husdeg. Emegtei ni setgeltei ni uerhej, hairttaigaa suuhiig husdeg. Er hun setgelee uran ugeer ul ilerhiilne. Emegtei ni ugendee setgeliin chimegee ilerhiilne. Er hun emegtei huniig uzej baij l medne gedeg. Emegtei ni er huniig medremjeeree l medej chaddag.